Allt

Efter att ha fått en hint från fröken Björklund att "jag och Qvarfordt håller minsann igång bloggen" kan jag inte göra annat än att också bidra. Det händer titt som tätt att jag kikar in här men skrivningen har det gått trögt med, antagligen för att det har gått trögt med läsningen.

I vintras fick jag en samling böcker från fröken B varav en bok hette "Allt" av Martina Lowden. Av baksidan att döma föll den mig i smaken och jag kunde knappt vänta med att börja läsa. Nu sitter jag här lite mer en ett halvår senare och känner fortfarande inget sug i magen till att vilja bläddra en sida i den. Av 600 sidor har jag betat av 153 och jag tror faktiskt det beror på sättet boken är skriven på. Det är inget traditionellt upplägg med början-mitt-slut, utan texten utgörs av "ordvrängerier, personliga reflektioner, citat från klassiska författare, listor, post-it-lappar och SMS". Varför detta inte tilltalar mig nämnvärt önskar jag att jag visste, för jag vill tycka om den.

Lite smakprov måste givetvis ges:

"...
>> Som Olsson säger: Om du promt ska gå och hänga dig, gör det om någons hals!<<

>> De är förbrytare. Hon bryter rader, han bryter samman.<<

Billiga vitsar - ja, Doniphan och Doroty, vad har vi annars råd att ägna oss åt?"

"Doniphan kommenterar K:s dagbok:

Den allra sprucknaste satsen
kom aldrig nånsin på pränt.
Den skrevs av en slända i Märsta
med en mellanslagstangent."

Jag får acceptera dens öde som till-och-från-bok, nu tänker jag påbörja min tillbakalämnade "Människohamn" av John Ajvide Lindqvist.



// Emi

Harold

Jag satt på elvans spårvagn på väg hem när en stor karibisk man sätter sig mitt emot mig vid Bellevue.

- Are you going to a party? frågar han och nickar mot mina skyhöga klackskor.
- No, I went to a party last night, svarade jag.
- So you are going home to relax now. Hest skratt
- Yeah home to relax

Samtalet fortsätter kring småsaker men vi lyckas undvika saker som vädret och hur långsam spårvagnen är. Han presenterade sig som Harold och han kommer från Trinidad i Karibien. Hej hej, jag heter Karin och kommer rån Hisingen.

- Do you study?
- I just graduated, I'll star study at the university next Tuesday
- Oh! So are you becoming a psychologist?
- YES! I'm actually going to study psychology

Samtalet fortsätter ytterligare. Jag får komplimanger för min engelska, han berättar att han bor vid Mariaplan och tt jag gärna får komma hem till honom på ett glas vin och så kan han laga lite karibisk mat till mig. Han säger att jag har humor och självförtroende, inte så märkligt egentligen; jag hade på mig samma snygga kläder från gårdagens fest och spenderade hela morgonen med min humoristiska jämlike.

- How come you're in Sweden and not the Caribbean?
- I work here. Came here because I got in trouble, skratt igen.
- I don't think I want to know what sort of trouble. Mer skratt.
- Love trouble.
- Aaaah... The worst kind of trouble.
- Mmmm. The best too.
- Yepp, the best and the worst.
- Anyway. I don't regret it.

Sedan skriver han ned sitt telefonnummer på ett busskort, ordinerar mig att ta hand om mig själv och om jag någonsin får tid så ska jag ringa honom. Jag går av spårvagnen och kom på: vad var det han inte ångrade, kärleken eller Sverige?

Så nu hänger Harold på min tavla tillsammans med alla andra människor jag adrig kommer att glömma: studentfotot av klassen, föreläsaren Helen Högsten, lappen med citat jag fick av Agnes, den trevliga butiksägaren i Camden och biljetterna till Eddie Izzard som herr Renström fick i en tidig inflyttnings-/födelsedagspresent/julklapp. Jag tror jag har någon lapp kvar från Jenny-redovisningen så att Frida också kan få en plats där.

Kärlek
/// Er wannabe-kulturtant och wannabe-ihågkommen Karin

vårt (mitt) lilla skötebarn

vad lycklig man blir när man ser att det skrivits ett inlägg. hurra hurra hurra KARIN! bloggen lever.....
jag är precis i slutet av dödgrävarens dotter. jo , den håller fortfarande måttet. men ack ack vad långsamt man måste läsa den. för att få med allt. & för att framförallt få stämningen. den är mastig,men lämnar trots allt starka avtryck på något sätt. jag älskar den, men hatar den samtidigt. blir frustrerad & arg över att boken är så melankolisk. men det fascinerar mig ändå.det svåra gör mig på något magiskt sätt stark.märklig bok, som kräver mycket av sin läsare. både uthållighet & någon form av förståelse.

kan som slutord säga att :
jag älskar att hata dig du dödgrävarens dotter av JOYCE caroll Oates

Häpnad!

Jag tänkte precis skriva ett inlägg om att jag härmed kapar bloggen och tänker göra den till ett Mekka av all form av Karin-info. Ack så jag häpnar när vår allas MQ redan utfört den hjärt-lungräddning bloggen krävt så länge. Så därför blir det en liten verklighetscheck med er wannabe-kulturtant.

Jobbar tillsammans med min vapendragare Emilie som funktionär på Way Out West och ska snart dit för mitt sista pass. Kommer att befinna mig några hundra meter från Lily Allen men utan chans att se henne. Ibland är livet surt men jobbet surare. Jag hann däremot dansa lite till Robyn, Lykke Li, Röyksopp, Kleerup och Doktor Alban igår som befann sig på samma scen. Men efter tio timmars jobb, fyra timmars sömn, ett mål mat och smågräl med pojkvän lockade inte tanken på Glasvegas, Röyksopp och alla andra band senare på kvällen så jag drog mig hemåt och dog i tolv timmar under täcket. Vaknar upp med en förkylning och skakiga händer, trycker i mig en maffig lördagsfrukost och bestämmer mig för att Victor minsann bör höra av sig till MIG, för jag tänker då iiiiiinteeee se skymten av honom förrän jag har lugnat ner mig. Något som är ganska svårt eftersom SP3A:s studentfoto hänger som ett krucifix ovanför mitt skrivbord.

Jag kan däremot tänka mig att byta dator till bok och då blir det den väldigt- i brist av bättre ord- braiga boken Ers majestäts olycklige Kurt om Haijby-affären. Min älskade farbror lånade ut den till mig när jag hälsade på i gnällbältet senast.

Mycket kärlek önskar jag er alla. Jag hänger kvar här ett tag till

/// Er wannabe-kulturtant och wannabe-rätt Karin

sommar sommar sommar

inte vet jag om någon av mina gamla litteraturstudenter läser bloggen. det vore ju väldigt roligt om så är fallet & att vi kan hålla vår lilla litteraturblogg levande.
hoppas ni alla har det gott & att ni har läst massa böcker i sommar. ( & att inte kursen förstörde läsarintresset helt : ) )

själv håller jag just nu på & läser dödgrävarens dotter av joyce caroll oates, som jag för övrigt tycker skall få nobelpriset någon ****** gång. hon har varit nominerad ett flertal gånger , men aldrig fått det. så någon gång kära joyce hoppas jag du skall få äran att få nobelpris.

boken är mycket bra & det är lätt att känna sympati för karaktärerna. jag har nästan blivit ett med huvudkaraktären rebecka. i övrigt har jag läst en del deckare. bland annat nattfåk av johan theorin. den läste jag i ett sträck. riktigt smaskig deckare. lättläst & läskig! perfekt sommarlektyr. nåväl, mina vänner hoppas ni har det gott & att vi kan uppdatera bloggen lite då o då.


KRAM