Jag satt på elvans spårvagn på väg hem när en stor karibisk man sätter sig mitt emot mig vid Bellevue.
- Are you going to a party? frågar han och nickar mot mina skyhöga klackskor.
- No, I went to a party last night, svarade jag.
- So you are going home to relax now. Hest skratt
- Yeah home to relax
Samtalet fortsätter kring småsaker men vi lyckas undvika saker som vädret och hur långsam spårvagnen är. Han presenterade sig som Harold och han kommer från Trinidad i Karibien. Hej hej, jag heter Karin och kommer rån Hisingen.
- Do you study?
- I just graduated, I'll star study at the university next Tuesday
- Oh! So are you becoming a psychologist?
- YES! I'm actually going to study psychology
Samtalet fortsätter ytterligare. Jag får komplimanger för min engelska, han berättar att han bor vid Mariaplan och tt jag gärna får komma hem till honom på ett glas vin och så kan han laga lite karibisk mat till mig. Han säger att jag har humor och självförtroende, inte så märkligt egentligen; jag hade på mig samma snygga kläder från gårdagens fest och spenderade hela morgonen med min humoristiska jämlike.
- How come you're in Sweden and not the Caribbean?
- I work here. Came here because I got in trouble, skratt igen.
- I don't think I want to know what sort of trouble. Mer skratt.
- Love trouble.
- Aaaah... The worst kind of trouble.
- Mmmm. The best too.
- Yepp, the best and the worst.
- Anyway. I don't regret it.
Sedan skriver han ned sitt telefonnummer på ett busskort, ordinerar mig att ta hand om mig själv och om jag någonsin får tid så ska jag ringa honom. Jag går av spårvagnen och kom på: vad var det han inte ångrade, kärleken eller Sverige?
Så nu hänger Harold på min tavla tillsammans med alla andra människor jag adrig kommer att glömma: studentfotot av klassen, föreläsaren Helen Högsten, lappen med citat jag fick av Agnes, den trevliga butiksägaren i Camden och biljetterna till Eddie Izzard som herr Renström fick i en tidig inflyttnings-/födelsedagspresent/julklapp. Jag tror jag har någon lapp kvar från Jenny-redovisningen så att Frida också kan få en plats där.
Kärlek
/// Er wannabe-kulturtant och wannabe-ihågkommen Karin
tisdag 25 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar