liten är man..

nja.. kanske lite onödigt inlägg, för det har väll inte speciellt mycket koppling till boken.. men jag har funnit ännu ett citat som rör mig.. förmodligen rör det flera också...

"... vad är natten, vad är det som vi kalla natten? Det är den smala koniska skuggan av vår lilla planet. En liten spetsig kängla av mörker mitt i ett hav av ljus. Och detta ljushav, vad är det? En gnista i rymden. Den lilla ljuskretsen kring en liten stjärna, solen." (s.121)

Fan va små vi är!

Egentligen helt meningslösa.. känns det som, när man jämför sig i citatet..

som myror i en myrstack..

nej.. derimerande inlägg hittils.. vi avslutar med nått mer uppmuntrande :)

".. du ska blygsamt mäta med ditt eget mått, efter ditt stånd och dina vilkor, människan-jordbebyggarens stånd och vilkor. Då är jorden stor nog och livet en viktig sak, och natten oändlig och djup." (s.121-122)

-Marina